Ha det bra! Vi hörs på nätet!

Det är mycket snack om fildelning och pirater nu. Efter polisens razzia mot ThePirateBay och Piratbyrans servrar har debatten om upphovsrätten och fildelning exploderat och tagit de flesta politiker ( för att inte nämna diverse intresse-organisationer ) på sängkanten. Som om ingen fattade att detta kunde bli en politiskt laddad fråga. Som om Internet var en hobby och inte en big deal. Det är säkert mer än en politiker som svär och klagar över att frågan exploderade precis när val-rörelsen inlets. Den belyser generationsklyftan på ett alldeles ypperligt sätt. Alla vet att internet finns, de flesta vet hur man surfar men få verkar inse just hur mycket av en revolution det är.

Vi som har växt upp med internet som en självklar kommunikationsplatform vet vad det handlar om, och det handlar inte om pengar. Det handlar om frihet, demokrati och kultur under folkets kontrol. Eller kanske ingens kontrol.

Framförallt handlar det om kommunikation och sociala nätverk.

Peter Eriksson, språkrör för miljöpartiet skriver i sin blogg:

"De som för ett år sedan tyckte att det var självklart att kriminalisera halva Sveriges ungdomar skruvar nu på sig som maskar på en krok. Nu står de där i skenet av en hopplöst gammaldags och föråldrad syn på världen. Det hjälper inte med aldrig så många poliser och repressiva lagar och allt fler av dom börjar förstå att något har hänt. "Something is happening but you don't know what it is" sjöng redan Dylan på sin tid."

Ja, Det är dags att vakna och tänka om. Något håller på att hända men ni vet inte vad det är. Nå, låt mig upplysa er om vad som håller på att hända. Internets verkliga potential börjar visa sitt huvud. Inte som en ny distributionskanal, utan som en samlingsplats och forum för en ny slags folkrörelse. Internet har blivit en hel ny generations sambandscentral. En permanent länk till likasinnade över hela världen med global kommunikation i realtid. Politisk och kulturell mobilisering av en generation som ser internet som en kulturell revolution och inte ännu en marknad. Som ser internet som ett starkt ljus i en allt mörkare värld av kontrollerad envägskommunikation full av skit vi inte vill ha.

En generation som är trött på att allt ska handla om pengar.

“Pirat-kriget”, eller debatten om upphovsrättslagarna är egentligen en debatt om internets framtid eftersom det inte går att reglera och kontrollera internet utan att ta stora kliv in i ett BigBrother-samhälle. Jag vet att det låter klyshigt och detta argumentet kanske börjar bli lite uttjatat men det är en högst verklig möjlighet. För hur ska man kontrollera vad som sker på internet? Man måste övervaka och filtrera traffiken. Och när man börjar ställa frågan hur ska vi övervaka och filtrera trafiken, så är 1984 runt hörnet.

Internet består av hundratusentals om inte miljontals "virtuella", autonoma sociala grupperingar. Grupper som kommunicerar, informerar, planerar, konspirerar och utbildar sig själva och närliggande grupper med en effektivitet och entusiasm som inte går att hitta i traditionella icke-”virtuella” nätverk. Grupper som är intellektuellt självständiga, självlärda och hyser framtidstro. Detta gäller i allra högsta grad även art-communities och den nya generationen “kulturarbetare”, vilket jag kommer till snart.

Antipirat-folket vill gärna få oss att tro att upphovsrätten skyddar artister och författare och är en förutsättning för ett rikt kulturarv. Dom påstår att om det inte fanns upphovsrätt så skulle kulturen upphöra helt eller degenerera till en slagg-produkt ingen skulle vara intresserad av.

Författaren och krönikören Liza Marklund skriver följande i en krönika i Expressen:

"Om allting är gratis blir det till slut ingenting värt.
Om ingenting får kosta något finns det ingen möjlighet att framställa det.
Om ingen längre är beredd att betala för kultur så hamnar vi allihop i amatörernas källarhål – inte för att det är charmigt, utan för att all kvalitet har dött ut."

Visst, sett ut hennes ögon i ett rätt statiskt och stagnerat kultur-klimat så kanske den verkligheten känns stundande. Och det är just det klimatet som jag påstår håller på att ersättas av ett nytt dynamiskt globalt kultur-kollektiv.

Det finns en armé av nya kreativa människor. Internet och fildelning har skapat en artist-boom av ett förut icke skådat slag. En kulturell mångfald som ännu inte nått till allmänheten men som finns där på internet och frodas. Liza Marklund kanske är orolig över den framtida kulturens kvalite, men jag är förväntansfull över det som denna nya mångfald kommer att producera. Man kan inte vara rädd för den nya vågen av konstnärer bara för att dom inte skapar sin konst för pengarnas skull. Och man ska akta sig noga från att underskatta den kreativa resonansen på internet.

I våras var Bruce Sterling och hade föreläsning på Moderna i stockholm och pratade om bl.a just internet och art-communities (Läs copyriot för en djupare rapport från föreläsningen av Rasmus Fleischer)

Art-communities är fortfarande ett ungt koncept ( som det mesta på internet ) och är väldigt underskattade. Här möts kreativa människor, unga som mindre unga, som skapar konst och kultur på löpande band. Det som är viktigt att notera är att dessa globala samlingsplatser är som intensiva boot-camps för kreativt folk. Här skolas man i konsten att skapa. Det är som en gratis konst-högskola, speciellt nischad för dig och ditt val av kreativt område fast med bättre kommunikation, fler människor och ett överskott av kreativ frihet. Alla är elever, alla är lärare. Och de flesta skapar för skapandets skull.

Jag har själv länge varit med i sådana här communities, i mitt fall gäller det musik. Och den nya generationen musiker förväntar sig inte att kunna leva på sina verk, men kanske få in lite extra cash då och då. Man skapar för skapandets skull, man skapar för varandras skull.
“Det finns inga pengar i skivor, bara i spelningar” är ett vanligt sentiment och artister som skapar för pengarnas skull, och som är anala ang. copyright, ses ofta ner på.

Liza Marklund och andra AntiPirat-människor undrar var all kultur kommer att komma ifrån om ingen tänker betala för det genom upphovsrätts-ersättning, och som svar på det säger jag; Internet.

Internet har inte bara skapat nya distributionskanaler och en fri yttrycksplatform. Det har också skapats enorma omsättningar i elektroniska prylar och tillbehör till kulturproduktion. Det finns fler musiker nu än någonsin förr och alla köper ljudkort, mixers, studio-monitorer och klaviatur till datorn. Skulle internet vara ett hot mot kultur och konst? Internet är som en grogrund för kultur och konst. Det kan inte vara något annat. Internet är kommunikation, kommunikation är kultur.

Och piratkopiering ligger direkt bakom denna kreativa explosion. Helt plötsligt kan man ladda ner ( gratis! ) proffesionell programvara. Programvara som innan bara var tillgänglig för folk som hade ton med pengar att spendera på liknande. Nu kan kalle, 14 år, lära sig skapa musik vid en tidig ålder, med proffesionella verktyg som ofta skolor själva inte har råd med. Han kan experimentera och lära sig och känna efter om musik-skapandet är något han vill hålla på med. Och om han kommer fram till att han inte vill det så kan han experimentera lite med något annat kreativt. Allt finns på nätet. Och alla vill vara kreativa på ett eller annat sätt.

“Men det är väl knappast rätt att stjäla från mjukvaro-tillverkarna” kanske någon säger då.

För det första så är det rätt vanligt att de människor som blir seriösa med sitt skapande vill hålla sig lagliga och köper ofta programvaran dom använder så småningom. Och med tanke på att den stora majoriteten av användare av piratkopierad programvara aldrig ens hade kommit i kontakt med dessa program utan piratkopiering så tjänar företagen nog en hel del kunder på det, som det är nu. Sen har vi den ökade omsättning i hårdvara och musikrelaterade ateraljer. Marknaden för digitalt medium ( cdr, dvd mp3spelare osv osv ) är enorm och det finns nog inte många inom hårdvarubranschen som inte tackar gud för internet och piratkopiering. Synt- och audio-hårdvaru-tillverkare, datorkomponentstillverkare, bärbart audio-tillverkare, hemmabio-tillverkare osv osv skor sig alla på ungdommars enorma datorintresse och det intresset ligger i ett fritt kulturutbyte. Det kulturytbytet har sällan respekt för copyright-lagar. Lägger man till mängden kultur och kreativitet som framtida generationer kommer att ha tillgång till så är det svårt att argumentera för att bibehålla föråldrade och stjälpande upphovsrättslagar.